i want to fall in love but maybe you're not the one

... idag vaknade jag upp och hade ett skrubbsår på mitt vänstra knä som gjorde förfärligt ont. inget stort sår. men sved som tusan gjorde det. och min stora fråga är: vad hände egentligen igår? var ramlade jag? när ramlade jag? såg någon att jag ramlade? ramlade jag ens?



jag bestämde mig dock för att inte bekymra mig över mitt onda knä allt för länge och istället hoppade jag i ett stycke ren klänning och begav mig mot den mer sydliga delen av staden. mot tjärhovsplan och till stans absolut lyxigaste brunch. alona kom också dit och som vanligt var hon supertjusig. och nykärsöt. så där nykärsöt som bara nykära människor kan vara.





efter att ha avverkat en tretimmarslångmåltid och ett antal koppar kaffe bar det av mot presstop där lula, den ultimata sagobibeln för vuxna skulle inhandlas. väl på presstop hamnade alona och jag i någon slags tidningsparadiskoma - vilket ju var en absolut fantastisk upplevelse i sig. men sedan hade klockan hunnit bli mycket och med var sitt exemplar av sagobibeln begav vi oss hemmåt. på vägen skrattade vi mest och pratade om sådant som flickor brukar prata om.



och nu är jag hemma, och klockan är lördagkväll. min lägenhet är smutsig. mitt kylskåp är tomt. och jag är mest hungrig och vill bara lägga mig och sova. men icke. istället ska jag äta spenat (från frysen), läsa bibeln (här kan ni som inte har bibeln tjuvkika på dess innehåll!) och försöka medicinera min studiedisciplin. man kan faktiskt inte dricka vin och kedjeröka varje lördag. tyvärr.

jag ska redan nu börja drömma om nästa veckas brunch. det måste helt enkelt bli en tradition. en underbar sådan. same place, same time next week. vem vill med?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0