IN ANOTHER TOWN

 
bild: googligoo

idag är det söndag, men känns snarare som ondag, eller egentligen som vilken annan vardag som helst. jag är i skolan, i en datasal på plan två, precis som jag har varit alla andra dagar den här veckan. och veckan innan dess. jag har liksom inget minne av att det har vart helg, och ändå så är det måndag imorgon. underligt hur det kan bli. var tog veckan vägen?

med mig till skolan har jag en vattenkokare, mackor, lunchlåda, clementiner och mjölk. min klasskamrat anton har med sig snabbkaffe. och snart kommer öster med te. allt för att projekt: skriva artikelserie, ska gå så smidigt som möjligt. så här ska vi sitta tills det blir mörkt. skrivandes. allt för skolan liksom.

.... och det mest underliga av allt är att det egentligen inte känns allt för tungt. nästan trevligt till och med. att komma hit, dricka snabbkaffe och få lite skolarbete gjort. underligt det också.

nu är det dags att sätta igång.
dags att fläta ihop lite bokstäver.
dags att berätta en story.

dagens, gårdagens och veckan skiva är: rhythm & sound - rhythm & sound.
fantastisk att skriva till. tips liksom.

jag vet vad jag önskar mig i julklapp nu! ett par schyssta hörlurar.
mina nuvarande ipodlurar är ganska så döende. och istället för musik så hörs ett ljud som låter ungefär så här: ghsssschh scccchhhhhh ghhhhhhsssccch. inte helt okej alltså.

intervjuavlyssningen är klar nu. och så fort mina snälla klasskamrater bara kommer tillbaka med kaffe till mig så ska jag sätta igång och skriva. personporträtt och krönika, tiotusen tecken på en och halv dag. jamenvisst. det har ju gått förut. så nu kör vi.

bild: twistedteenphotography

idag gjorde jag något så himla vuxet att jag nästan blev lite förvånad över mig själv. hör och häpna:

efter att ha avverkat diverse plugg fram till klockan ungefär tjugoett (var god notera att det är fredagkväll!) begav jag mig sedan till odenpaln för att möta upp mina alkoholiserade vänner och använda de som matsällskap. efter mycket om och men, och en kebabtalrik samt repliken: stacy, nu har jag hållit dig sällskap. får jag gå nu? såg jag på när mina alkoholiserade vänner travade tillbaka till tranan för att bli ännu mer alkoholiserade, samt för att förhoppningsvis få ligga. bra för de. själv belönade jag min överbelastade hjärna med en inte allt för liten påse lösgodis och satte mig seda på tunnelbanan hem. hur mycket min alldeles för nykta kropp än skrek efter alkohol så gav jag inte med mig. har man en artikelserie att producera så har man. och har man ungefär 4.000 tecken skrivna av 14.000 tänkta så är en alkoholiserad fredag inte en särskilt bra idé. även om idén är väldigt lockande.

så nu är jag alltså hemma, nyket på en fredagkväll, med en hög skolarbete på mitt skrivbord.
jäkligt vuxet, om ni frågar mig.

the libertines - music when the lights go out (demo)

jösses. jag är så himla trött i dag att jag kan knappt hålla ögonen öppna, och huvudet är blytungt. jag misstänker att en vinterförkylning är på väg att hinna ikapp mig.
     redan för två dagar sen låg jag och frös inifrån och ut i östers soffa och han sa att: nog håller du på att bli sjuk. men jag ville inte höra. jag har ju inte tid att vara sjuk. jag har en fyra timmar lång intervju som jag måste lyssna igenom och skriva ner, och sedan av det skriva en riktigt text. inte först på tisdag har jag tid att bli sjuk då allt vad artikelserien heter är klart. klart och inlämnat.

så nu måste jag ta tag i mig själv. ta en panodil eller två och dricka något varmt.
och dansen ikväll får jag nog liksom glömma. annars kommer nog imorgon inte att gå.

bild: gabrielle hennessey

hej ni. idag har varit en bra dag. jag har nog skrivit klart min faktaartikel, och genomfört en intervju på cirka fyra timmar. en bra intervju tror jag också att det blev.
     jag börjar också förstå det fantastiska med dett yrket som jag just nu håller på och utbildar mig till. alla dessa människor man möter som liksom förändrar en lite. lite till det bättre.

men nu är klockan tokmycket och jag är så djävulskt trött att dagens bild får bli en bild med en svart sopsäck över huvudet. ungefär exakt så känns mitt huvud. och så har jag allergihosta också.

nu ska jag dö lite i min säng.
massa jobb imorgon. pust.

åh höre ni, detta är så alldeles fantastiskt att mitt hjärta faktiskt stannar lite!
wade robson är helt sinnessjukt bra, om ni inte visste det.
men nu vet ni.

ps. samma koreografi fanns också med i senaste säsongen av so you think you can dance. visserligen i en kortare version, men även där - fantastisk. titta här.

efter att inte ha tagit klass för ambra på två veckor hade jag nästan glömt bort hur jag egentligen är lite kär i henne. vilken kvinna! jag dör nästan lite av att titta på henne, och förundras alltid över hur det är möjligt att kunna ha en sådan obeskrivlig kontroll över sin kropp. jag tror att det för er andra kan vara svårt att begripa. man måste absolut bevittna det med egna ögon.

idag gjorde vi (som vanligt förstås) en helt fantastisk koreografi. en absolut motsats till den förra, helt hysteriska, koreografin. dagen låt var denna, masia one - new love. lite synd att basen precis i början inte riktigt hörs i denna version. den får mig nämligen att rysa lite. det är ingen låt som jag vanligtvis skulle lyssna på hemma, men efter ambras klass är jag alldeles förälskad i den. jag ser den grymma koreografin framför mig och kan absolut inte still. ambras sätt att arbeta med rytmik och musikalitet är, är, är ... jag vet inte. helt obeskrivligt grym. nästan lite inte av denna värld liksom.

sedan visade ambra en alldeles förtjusande liten övning som ska få min rygg och hållning att bli sådan så att folk tappar hakan. övningen är ganska så jättesvår att utföra, eftersom man använder muskler som man aldrig använder vanligtvis, och som man är ungefär förlamad i. jodå, jag kan berätta att det är en fantastisk känsla att utföra denna övning. man känner sig helt enkelt .... förlamad. en mycket spännande upplevelse som alla borde ta del av någon gång i sitt liv.

det är så himla bra att vi i sverige har en så himla fantastisk riksdag och regering, där ingen vet nånting. där ingen vet var man ska vända sig, och där favorituttrycker är: jag kopplar dig vidare. ja, men tack så jävla mycket då. tack för att jag någon också kommer fram. tack, verkligen tack.

får de inte tillräckligt med betalat på sina feta positioner, eller vad fan är problemet likom?
varför vet ingen någonting?
vad fan liksom!

och så håller himlen på och ramlar ner idag också. det kan ju bara inte bli så mycket bättre.

frida hyvönen - dirty dancing
he said: watch frida, your hands will get dirty
and i felt like i had a fever



den här låten har gått på repeat här hemma hela dagen idag, och igår.
jag är lite kär i den. lite kär i frida hyvönen. tycker att låten är alldeles fantastisk. dock kanske inte just den här versionen med krunegård - men det var den bästa youtube hade att erbjuda.

bild: theselby - lesley arfins home

hej ni. det har visst redan hunnit bli söndag. så himla underligt hur dagarna bara försvinner. det känns som att det var igår jag kom hem från england, men nej, snart en vecka sen nu.

den kommande veckan är det lite serious studying som gäller. om exakt sju dagar är det tänkt att min artikelserie ska vara färdig. mellan tolv och fjorton tusen tecken skrivna. hejhop. vi får väl se hur det blir med det. efter att ha fått byta ämne så sent som i torsdags kändes hela uppgiften allt annat än pepp, men nu har jag lyckats finna en intervjuperson och läget ser lite ljusare ut. så nog ska det gå.
     nu måste jag bara ta tag i mig själv och läsa hunda kilometer text om insemination och allt vad det nu innebär. och så måste jag ta lite mod till mig och ringa upp (trevliga?) svenska politiker och hoppas på att de har något smart att säga. och så bör jag nog kanske få faktaartikeln ur vägen genom att till exempel: skriva den. ja, om jag bara visste vad jag ville ha sagt.

söndagar är lite svåra dagar, förstår ni. man får aldrig någonting ordentligt gjort på söndagar. aldrig någonsin. men istället får man ett ommöblerat hem, ett lite renare golv och fler plagg upphängda på sina galgar i garderoben. alltid något kanske. nästa to do sak skulle väl i så fall vara att diska, men vi får se hur det blir med den saken.
    jag ska nog hänga upp fler ledsna klänningar i garderoben, koka lite kaffe och faktiskt agera duktig student. jag har hört att man bli smart av att läsa, så bättre sent än aldrig liksom.

de allra bästa bilderna är inte de mest korrekta eller de mest avancerade.
de allra bästa bilderna är sådana som känns fint i magen. ungefär så här:









alla bilder från hedi slimane diary - länk.

det är fredagkväll mina vänner och på tok för kallt för att ta sig någonstans. verkligen svinigt kallt. efter kaffe och pepparkakor hos min vän sara och efter en livsfarligthal promenad hem från bussen är jag nu hemma, iklädd pyjamas och yllesockor, och här planerar jag att stanna tills det blir imorgon.
     då ska jag besöka systemet, plugga duktigt och sedan gå på maskfest hos mina kära klasskamrat milla. milla är så himla festlig och har jämt mysiga festideér. så himla toppen! fester blir så himla mycket bättre när det finns en idé bakom de, och inte bara en vanlig lördagkväll då man dricker på tok för mycket vin. peppt. och sedan hoppas jag på mildare klimat och på lite dans någonstans på stan. det vore en trevlig lördag. för sedan blir det söndag och då är det plugg som står på schemat.

nu ska jag laga korvgryta, koka te och bänka mig framför true blood. en hemskt dålig serie som jag tyvärr har börjat titta på och som jag nu bara måste se klart. lite jobbigt nästan. börja inte se den!

tack vare min kära vän josefine och hennes trevliga facebook-länkningar så har jag numera två nya album att lyssna på och älska. portishead alltså. vilka grejer. grymt! alla ni andra har säkert redan hört de tiotusen gången innan mig, men det är ok. som flera gånger tidigare redan påpekat så är jag ibland ganska så sen med vissa grejer, som med musik exempelvis. mig gör det egentligen ingenting, för desto mer finns det för mig att fortfarande upptäcka. gutt.

nu måste jag springa till tåget och till balettakademin. tata

bild: flickr

idag snöade det. så himla fint. rinktigt stora vintriga flingor. dock hade jag på mig lite fel skor, så att gå hem från skolan blev en väldigt äventyrlig upplevelse. jag ska nog välja ett par andra skor imorgon.

min artikelserie går inte så bra. eller den gick bra, till ungefär klockan fyra idag då jag ringde till RFSL och de berättade att de inte kunde hjälpa mig på det sättet jag hade hoppats att de kunde hjälpa mig på. jahap. där tog det alltså stop, och om det inte lossnar innan denna vecka är slut får jag nog börja fundera över ett nytt ämne att skriva om. heja magsår, heja.

imorgon ska jag på möte min handledare från DN och jag har ungefär inget trevligt att berätta för henne. jag verkligen känner vilken strålande dag imorgon kommer att bli. åhja.

ps. känner någon ett homosexuellt par som har adopterat barn?
om någon gör det, hör av er!
då skulle jag vara ett magsår fattigare. tack!

men höreni, detta är ju så himla fint att man får lite ont i hjärtat.

idag känns allting lite så här. jag har ett antal samtal som jag måste ringa men som jag fasar lite för. jag ogillar att ringa upp okända människor. ush. jag läser lite fler papper istället. skjuter upp det hela lite. ja.

jag tycker att det har varit lite lite dans här på bloggen på senaste. därför fyller jag på lite.



jag älskar den här koreografin. jag tycker att den är himla fantastisk.

jan & jag på the place i lördags

hej hej hej. nu är jag hemma igen.

igår umgicks jag med mina fina klasskamrater. vi åt gott, drack gott vin och planerade stora ting. idag är det dock inte lika roligt. jag gick upp klockan sju för att få lite rena kläder och blev alldeles deprimerad över hur grått det var ute. klockan tio när mina kläder var rena var det fortfarande lika grått och jag återvände till min säng. tänkte att: vad fan, jag kan ju inte gå till skolan när det är storm ute.
     sedan vaknade jag klockan ett och regnet öste fortfarande ner. jag bestämde mig dock för att skjuta mina gråa depressioner åt sidan och faktiskt ta mig till skolan och göra lite nytta. och ja, här sitter jag nästan tre timmar senare. regnet öser fortfarande ner och jag orkar inte riktigt ta tag i nånting. men visst fan måste man, så nu ska jag göra ett försök till.

later friends.

hej pa er.
igar var det fest. sjukt roligt. pa ett litet torg i centrala cambridge spelade en gatumusikant och alla tyckte att han var sa bra sa de samlades runt honom och dansade och sjong. sa himla fint. peace and love liksom. och sa hade han en lista med latar man fick onska som han sedan spelade. vi borde ocksa ha sadana fantastiska gatumusikanter i stockholm. da behover ingen betala sjuka pengar for att ga pa klubb, det racker med att ga ut pa gatan och dansa och ha skoj dar. flott med gatufest mitt i natten liksom. visst?




sedan borjade det regna ganska sa mycket och vi hittade en trevlig klubb att dansa pa. och om vi dansade! joda. vi dansade sa att vara klader blev valdigt otorra. ganska sa ackligt, men valdigt festligt! och sedan cyklade vi hem i regnet. cyklade liksom. cyklade som riktiga cambridgebor gor.



... och sedan blev det morgon. och sa klart sa maste man i england ata riktig engelsk frukost. ganska sa valdigt flottig ar den, om ni fragar mig, men ocksa sjukt god. och sedan var det meningen att vi skulle shoppa, men tiden gick sa himla fort och den planerade shoppingen blev istallet en timme da vi som tokiga rusade runt pa cambridges gator och letade efter fynd. jag fyndade lite snygga underklader och ett schysst armband. sedan hann jag inte sa mycket mer.



och nu det nastan natt. grethe sover har bredvid mig medan jag vantar pa att jan ska komma hem fran jobbet. imorgon valdigt, valdigt tidigt aker vi hem. sa tidigt sa att vi maste ga upp nastan innan solen gar upp. hemskt. sedan ska vi aka lite buss och flyga liten och sedan ska jag rusa till skolan och kanske hinna dit. jag ska nog packa min vaska nu. puss

hej pa er.
jag tanke att ni skulle fa se vad jag har haft for mig de senaste dagarna.
i england ar det soligt och nastan var. helt fantastiskt. jag alskar varje minut har.





grethe & jan




cambridge


sammy och adam. dessa tva sotnosar forlovade sig i mandags. sa himla magiskt! i var gifter de sig, och jag ska fa vara brudtarna. flott varre!





sa!

mina bilder ar sa himla stora och tar ungefar hundra ar att ladda upp sa nu hinner jag tyvarr inte visa er fler. ikvall ska vi dricka fina drinkar och checka klubblivet i cambridge. spannande. imorgon ar det sondag och shopping & afternoon tea star pa schemat.

namnde jag att jag alskar cambridge? allting ar sa charmigt och det finns sa mycket fint att fota. jag vill aldrig aka harifran.

puss fina ni.

ikväll flyger jag till england för att hänga med dessa sötnosar. de är lite av det finaste jag vet och tillsammans har vi det alltid sjukt awesome. jag blir nästan lite yr av att tänka på allt bus vi hittade på i new york. och jag tror inte att vi kommer busa mycket sämre i varken cambridge eller london.


grethe, jan & sammy

sammy & grethe

sammy & jan

jan och grethe har ni sett tidigare här på bloggen, här, då de var och hälsade på hos mig i maj. men sammy har ni inte träffat, och inte jag heller, inte sen i september '07. ska bli så himla flott att ses igen! om jag hittar en dator under helgen så skriver jag så klart några fina rader till er. men om inte, så är jag tillbaka igen på måndag. syns då. ha det fantastiskt fina ni. puss

bild

tidigare idag blev miss ternheim, och ett antal andra damer, ganska så sågade av min kära klasskamrat kris. alla får ju så klart tycka vad de vill, och jag tänker inte vara den som är den, men jag tänker i alla fall fortsätta predika om miss ternheims storhet. always.

miss ternheim var med i morgonpasset i p3 imorse och spelade en sång samt bjöd på en liten pratstund. ni som gillar "jävligt tråkiga, känsloflödande smäktande ballader" - för att citera min klasskamrat - kan ju klicka på länkarna. jag tycker det är great. säkert för att jag själv är en jävligt tråkig mnniska. ja, så måste det absolut vara.

jag tycker hur som helst att hon verkar så himla fin på något sätt, miss ternheim. det är någonting i rösten. så fin skulle jag också vilja vara. när jag vågade mig fram till henne efter en spelning i norrköping november '06 och förklarade hur mycket jag absolut älskade spelning så var hon också så där fin, och sa tack på där det fina sättet som man säger tack på.

nu, för några timmar sedan, så spelade även samma blonde och signerade skivor på pet sound. jag hann inte ta mig dit och blev lite ledsen, men sedan tänkte jag att: vad fasiken. jag kan allt hålla mig till sjätte december. den som väntar på något gott vet ni. och medan jag väntar kan vi tillsammans lyssna på i'll follow you tonight, min favorit från första plattan. enjoy.

bild: groverwatt

herregud, jag måste verkligen sluta stirra på folk.
kanske gå runt och blunda jämt och ständigt om det så behövs.
men måste i alla fall sluta.
typ direkt nu.

dagmar is the shit när det kommer till must-have-plagg.
glada är vi alla därför att dagmars utförsäljning startar imorgon, onsdag.




50 - 70% rabatt på höstkollektionen utlovas. och om jag inte vore så absolut pank som jag är, så skulle jag så klart springa dit. men nu blir det istället mer över till er andra. så enjoy.

tid
onsdag den 12:e, klockan 10 - 19
torsdag den 13:e, klockan 08 - 19

plats
birger jarlsgatan 57D

... ni som går dit kan väl shoppa lite åt mig också? tack.

så här extremt konstnärligt produktiv är jag under ett tre timmar långt möte i skolan.
vad fan liksom. det vräker ju bara ner regn och är mörkt redan kring lunch. jag hatar höst.

det syns inte särskilt bra, men min tanke är att det regnar hos oss för att små glada människor uppe i molnen vattnar sina stora blomsterträdgårdar. väldigt logiskt, om ni frågar mig.

nu är klockan typ sju och jag ska nog börja vara lite produktiv. måste vara lite produktiv.

david och jack, 3

för exakt två år sedan idag anlände jag till new rochelle och till min amerikanska värdfamilj. och sedan blev new rochelle och new york min bostad för tio månader framåt. jag var barnflicka i en judisk familj och tog hand om fyra pojkar. under tiden där ville jag mest säga fula saker till de ungefär hela tiden, och jag förundrades över amerikaner och deras sätt att uppfostra barn på. jag kunde inte förstå hur dessa bortskämda barn en dag möjligen skulle kunna växa upp och bli normala människor. helt seriöst så var alla föräldrar jag mötte i usa helt pantade i huvudet.

det gick så långt och jag blev så fruktansvärd less på allt vad barn hette så jag packade mina väskor och åkte hem redan i september. två månader innan mitt kontrakt löpte ut. när jag kom hem så hatade jag barn. jag ville inte se på barn. ville inte tänka på barn. kunde inte höra barn skrika, för då trodde jag att jag ungefär skulle explodera. på riktigt. men sedan gick tiden och någonstans där på vägen kom jag att inte längre vara allergisk mot barn.

idag saknar jag mina ungar i usa och jag blir alldeles varm i hjärtat av att tänka på de och på allt fint vi gjorde tillsammans. och ibland tänker jag till och med att jag kanske borde ha stannat kvar där tiden ut. att jag borde ha orkat. för då kunde jag ha fått två extra månader med de som vi kunde ha lekt och haft kul på. men sedan får jag påminna mig själv om hur inte fantastiskt allting var den mesta av tiden och att det nog faktiskt var lika bra. ja.

så varför delar jag plötsligt med mig av detta? jo, på torsdag fyller de två yngsta pojkarna, jack & david, fem år och jag har just skrivit deras födelsedagskort. jag har tittat på bilder och blivit så där hemskt lycklig. trots att jag då, för två år sedan, mest ville kasta ut de genom fönstret så kom jag så klart också att älska de något oerhört. idag saknar jag de mest och vill bara få krama sönder de. vill få sitta i det stora köket och titta på medan de äter cheerios och dricker chokladmjölk. vill få höra hur de säger: ääna, och hur de tar mig i handen för att de vill leka. så himla mysiga de var.

.... nu känner jag att det blev väldigt känslosamt här, så dags att runda av. nu ska jag packa min dansväska, posta födelsedagskort och bege mig mot ambra och marikas.

eftersom jag är superjättepank just nu så är shopping så klart det enda jag kan tänka på. speciellt skor. jag kan inte sluta tänka på skor. jag drömmer om skor, vilket är lite väl obsessed. för att stilla mitt begär fönstershoppar jag online. kuligt faktiskt. och följande har jag inte kunnat sluta titta på:


nine west, steve madden

nine west x 2, steve madden

nine west

jag känner mig verkligen lite sko-sjuk.
jag behöver helt seriöst ett par nya skor. behöver verkligen!

på onsdag, mina vänner. på onsdag, då händer det grejer. hurra hurra. och också så kan man se miss ternheim spela lite musik och få sin skiva signerad. för oss i stockholm gäller följande tid och plats:

12 nov kl 16:00. Bengans, Drottninggatan 20 (endast signering)
12 nov kl 18:30. Pet Sounds, Skånegatan 53

... under helgen har miss ternheim på sin hemsida bjudit på en tjuvprovlyssning av albumet. jag älskar det redan! och här kan ni också få smyglyssna. men imorgon på morgonen åker provlyssningen bort och vi får gott hålla oss till på onsdag. onsdag alltså, det kommer att bli en fin dag.

imorse vaknade jag upp till ett sms om krav på att jag måste uppdatera min blogg. hårda bud här. so here we go i alla fall. jag bjuder på en sammanfattningen av helgen för den intresserade.

fredag. efter att ha delat med mig av min dagsplanering så såg jag till att följa den. det blev lite stressigt men jag hann. bion blev låt den rätte komma in, och den var helt sanslöst bra. möjligen den bästa svenska filmen jag någonsin sett. så nu är jag riktigt sugen på boken med samma titel som står och väntar i min bokhylla. kanske att jag inviger den redan ikväll. efter bion åkte vi, svinrädda för vampyrer, raka vägen hem till tina. där gjorde vi roliga saker som inte har med vampyrer att göra.

lördag. jag vaknade upp på tinas soffa och hostade allergi, så snabbt som sjutton fick jag åka hem. väl hemma gjorde jag mitt hem fint och sedan kom tina och vi bakade scones och gjorde andra roliga saker. sedan gjorde vi ännu mer roliga saker och målade naglarna och lade ansiktsmask. fram mot kvällen blev vi oerhört trötta av vår extremt produktiva dag så vi blev tvungna att skippa den planerade ölen och istället bara sova bort lördagsnatten. eller ja, i alla fall det som återstod av den.

söndag. söndag är den perfekta dagen för lyxbrunch. jag mötte upp en väldigt kärlesksfull duo och enjoyade den fantastiska brunchen med de. den kärleksfulla duon bara svämmade över av kärlek. pussar och hålla handen och titta på varandra så där fint som kärleksfulla människor gör. så då ville jag också bli kär. jag vill också gå runt och hålla någon i handen. och pussa den i nacken och viska fina saker i dens öra. ni vet. så ja, i julklapp önskar jag mig en fin pojke att bli ruskigt kär i, tack. efter att ha fått ont i magen efter alldeles för mycket lyxmat begav den kärleksfulla duon och jag oss till ackis aka balettakademin och såg på en läskigt bra show. vissa nummer var så bra att mitt hjärta nästan stannade lite. som t.ex. twisted streetdance co. från estland. jag dog nästan lite. och så svenska p*fect. helt sjukt imponerande. jag kan tänka mig att jag satt och gapade riktigt stort genom hela numret. och så var babydollz, ragdollz, diambras elever och urban angels inte heller så fy skam. grymt helt enkelt.

och nu är det söndag kväll och jag dricker iste och äter smörgås. fint.
so this is it, min helg. den bloggvänliga versionen - förstås.
puss

rubrik: en boktitel på en bok som jag bara absolut absolut måste ha. jag menar, med en sådan titel är det en bok som alla måste ha. och förstår ni att författaren bara var 24 år gammal när han skrev boken? när jag blir 24 ska jag nog också skriva en bok med en minst lika fin titel. så det så. köp den nu.

bild: flickr

på en fredag kan man absolut inte sitta hemma. inte ens när man är sjuk. det vore ju hemskt tråkigt att slösa bort veckans mest efterlängtade dag på att glo in i väggen. därför intar jag idag jag-vägrar-att-vara-sjuk-inställningen och så ger jag mig ut i det gråa stockholm.

på ikea måste jag skaffa en sån där liten grej som ska få min lampa att äntligen lysa. jag har märkt att det kan bli lite mörkt ibland så här på höstkanten. och sedan ska jag möta upp ett kärleksfullt par, dricka kaffe, socialisera och vara lycklig för deras skull. jag ska föreslå att vi går till ett ställe där mackorna heter saker som raring, bästis, kyssen och snyggve. himla fint, visst? och på spegeln, inne på toaletten, står det men där är du ju, snygging. så himla mysigt liksom! mitt nya favoritställe i stockholm.

och sedan kanske bio? det var sjukt länge sedan jag var på bio faktiskt. fast egentligen har jag inte råd med något av ovanstående, men jag kan inte bara ligga hemma och vara sjuk och tycka synd om mig själv. jag måste ut, umgås, skratta, må bra och inte tycka synd om mig själv. jag tror att må bra är den bästa medicinen mot precis allt.

och sedan skulle jag behöva öl. må-bra-och-bli-frisk-öl.
jag tror på att sådan öl faktiskt existerar.

men nu måste jag hoppa in i duschen, om jag inte vill att folk ska få vänta på mig onödigt länge.
förkylda pussar till er. det är ungefär vad jag har just nu. puss.

bild: emiliebjork

att valvaka visade sig vara ganska så väldigt kul faktiskt. kanske mitt nya intresse?
idag är jag dock helt omänskligt trött. inte levande alls faktiskt.
och så känns min hals som en sönderrostad cykel också. inte helt okej.

j a g  b e h ö v e r  h a l s t a b l e t t e r,  t e  &  a t t  få  s o v a  n u.
p r e c i s  n u.

ett bra skäl till att rösta på obama är att han i alla fall inte tycker så här:
- nej till aborträtten.*

idag är min kropp ännu mer trasig än vad den var igår. här är förklaringen.



samma koreografi körde vi på ambras klass igår.
sjukt roligt men sjukt onyttigt för min redan trasiga kropp.
så idag känner jag mig ungefär som om jag vore åttio år eller så.
inte bekvämt nånstans faktiskt.

bild: emilie79*

hej ni. min klocka visar att måndagen redan har slagit om till tisdag, och jag är fortfarande vaken. vaken men trött. jag orkar därför inte skriva något fint till er och istället får ni en bild som jag tycker är hemskt hemskt tjusig. det får bli måndagens insats. hoppas ni har haft en fin dag. min har varit fin.

godnatt.

på dinsko har de just sänkt priset på denna kick ass dojja från 499 till 199 svenska riksdaler.
så himla toppen. jag tror bestämt att jag absolut behöver den!
ska nog se till att hinna med en liten sväng på stan imorgon efter skolan. yesbox.

jag fortsätter på temat if i would wear jeans i would wear them like this. så minimalistiskt färgat som möjligt ska det vara of course. och slappt, och lite halvrockigt. inte som att ha klänning direkt. och jag insåg just att jag verkligen behöver en stor svart väska och ett par oflickiga skor. behöver verkligen!

alla ni som känner mig vet nog om att antalet jeans jag äger i dagsläget uppgår till hela 0 stycken. im strumbyxor all the way liksom. men för ett tag sedan blev jag faktiskt sugen på att äga ett par schyssta jeans. of course svarta. snortajta. nästan som strumbyxor, fast en aning varmare liksom, ett vintervänligt alternativ helt enkelt. ibland kan vara skönt att även på vintern ha känsel i benen.

jag har tänkt lite på det här med jeans.att köpa ett par jeans skulle ungefär betyda att köpa en helt ny garderob. för eftersom jag inte kör på jeans så äger jag heller inga jeansvänliga överdelar. alltså skulle jag också behöva investera i snygga toppar. och koftor till det. och snygga halsband att matcha till. halsband och slappa tshirts is nog the shit. och till det måste jag också ha ett par skor, eller två. ja, ni hör ju. en helt ny garderob behövs. och har jag råd med det just nu? knappast. jag har ju knappt råd att andas denna månad. om jag överlever november ska jag nog börja tro på gud.

men medan jag väntar på bättre, rikare tider så har jag funnit ett nytt intresse: fila jeanskollage i photoshop. så himla underhållande. som fönstershopping, fast bättre och mindre plågsamt. och alldeles gratis. toppen! så ni kommer nog att få se ett antal sådana vackra förslag på how to wear jeans här på bloggen. bara så ni vet liksom.

och så kanske ni kan tipsa mig om var man köper snygga, inte snordyra, jeans? vore great.
puss

grym, imponerande grävande journalistik i all ära.
men. jag skulle hellre vilja styla och plåta, typ det här.








helt sinnessjukt snyggt. visst?

bild: lettuce_move

hej ni. det har visst redan hunnit bli lördag idag. var tog fredagen vägen egentligen? jag har hur som helst flytt storstaden för ihelgen och tagit mig ner till västervik och mitt gamla flickrum. och det är precis lika gult som jag minns det. mor fyller år senare i veckan, så tanken är väl att vi ska gå på middag för att fira i förskott och umgås lite. ni vet. och så kan det vara skönt att lämna storstaden då och då.

jag måste också bara få säga att min kropp är så himla trasig att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen. veckan med ragdollz workshopen har varit helt sjukt rolig. och mellan onsdag och fredag har jag hunnit med fem klasser. ungefär de roligaste klasserna ever. ok. kanske inte ever, men ni förstår grejen. men allt det roliga har sitt pris och därför sitter jag här idag och känner mig väldigt invalidiserad. kan man säga så? mitt knä är ett enda stort blåmärke och mina lårmuskler gråter om jag tvingas gå i trappor eller ens försöker sätta mig ner. nacken är fortfarande förkyld, och ryggen har dragit på sig en riktigt halsfluss. så här sitter vi ihop och mår så där halvbra - men vi är i alla fall helt galet lyckliga. ni vet, så där att det känns i hela kroppen. höga på danslycka!

jag ska nog duscha varmt nu. mjuka upp lederna lite så att projektet ta sig ner för trappan ska gå så smärtfritt som möjligt. so long my friends. tata.